Start
Vårt koncept
Broschyr
Ryttmästarbostället
Ryttartorpet
Husartorpet
Rundvandring
Vägbeskrivning
Priser
Ryttmästarbrännvin
Kunglig Guldmedalj
Nytt sällskapsrum
Grytorna
Bildgalleri
Bildspel
Telefonnumret
Vattenproblem
Gustavianska matsalen
Rysk TV-dokumentär
Nya Carl XII-byster

B          Husartorpet

    

 

    Husartorp nr; 49 i Vadsbo skvadron. Torpet stod ursprungligen i 
        Fägre socken, i norra delen av Skaraborgs län. 
        Torpet uppköptes av G A Klingspor strax efter andra världskrigets 
        slut. Det återuppfördes utanför K 3:s kaserner i Skövde och utgjorde 
        till del  regementets museum. 
       1996 skänktes torpet av officerskårens kamratförening 
       till Ryttmästarbostället.  
       Torpet visar hur den indelte soldaten bodde åren 1833-1901. 
 
   
Interiör från Husartorpet. Den siste husaren, August Lindblad,
med hustru och hemmavarande dotter, vid lämmabordet.

       

          Från 1800-talets mitt och framåt drabbades Sverige av flera år av missväxt, medkorta mellanrum. Eftersom det i de flesta soldattorpen fanns många munnar att mätta, var det knappt om födan och många var de barn som tvingades hjälpa till med att själva skaffa sig något att äta och på så sätt avlasta familjen. En del unga pojkar, barn till indelta soldater, fick bli sommardrängar i gårdar i närheten av exercisplatser. Detta eftersom bönderna ofta engagerades för körslor och annat, 
i samband med de s k storlägren och då hade stor användning för "smådrängar". 

      I början av sommaren fick därför pojkarna gå hela den långa vägen från hemsocknen till de gårdar som hyrt in dem över sommaren. Det löstes praktiskt så, att de  samlades på en överenskommen plats, för att sedan marschera tillsammans med en soldat, som ju ändå hade att infinna sig till mötet på heden.

      Om detta handlar visan Axevalla hed, av Tommy Sjöö. Underlaget är det som hans farfar Johan Oskar Sjöö - under en del av sitt liv indelt soldat vid Skaraborgs Regemente -berättade, strax innan han gick bort i slutet av 1950-talet. Författaren har kostat på sig viss konstnärlig frihet, på bekostnad av det militärhistoriskt relevanta och har bara haft avsikten att skildra de känslor som dessa små barn måste haft i samband med att de 
 tvingades hemifrån, ut i dåtidens omänskligt hårda "feriearbet
e".

      Två av de inblandade i detta lilla drama ses på bilderna här nedan

   

        

        

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den unge soldatpojken är alltså Johan Oskar Sjöö som, knappa 15 år, anställdes som trumslagare vid Skaraborgs Regemente, för att senare, strax innan indelningssystemets upphörande, överta sin fars plats som indelt soldat på torpet i Fagerlid.

 

Fotot här under är förställer Slip Lars Moberg, vilken alltså var Johan Oskar Sjöös far och företrädare på soldattorpet. Det som gör fotot så intressant är att Kronan redan från 1860-talet lät avbilda sina soldater med den, då för tiden, nya fototekniken. Bilden är tagen någon gång i slutet av 1860-talet, då just den fototeknik som kallas ljustryck 
kommit att ersätta den s k daguerrotypin. Sitt tilltalsnamn "Slip" lär Lars Moberg ha fått av folket i bygden därför att han själv spände sig för stockkälken -slipen - när han drog stock ur skogen, detta eftersom han var i avsaknad av häst! Så säger i varje fall familjemyten om denne senige, benige och indelte soldat.

 

 

 

 


 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Klicka nedan -  vänta några sekunder - lyssna till  visan Axevalla hed 
 - om de små sommardrängarna och deras  hårda liv, runt om på heden.
 Videon Axevalla hed visas om Du klickar här. 
 Manus ,videoproduktion och sång: Tommy Sjöö
  Musikproduktion: Kalle Kindbom
  Redigering: Conny Johansson
 
 
 
  Berhard Englund berättar om soldattorp modell 1833.

  Tillbaka upp!